Det engelska begreppet CSR (Corporate Social Re-sponsibility) används ofta som ett paraplybegrepp för företagens ansvar och hållbarhetsarbete. Länge har det varit frivilligt för företag att arbeta och rapportera om sitt CSR-arbete som kan innefatta allt från mänskliga rättigheter till miljöpåverkan.
Men för svenska företag kommer kraven på ansvar att öka. Från och med nästa år träder ny lagstiftning i kraft som gör hållbarhetsredovisning obligatorisk. Lagen gäller svenska företag med fler än 250 anställda och kräver att företag redovisar hållbarhetsarbetet som en del av förvaltningsberättelsen. Företagen är nu tvungna att förklara hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella ställning. BLLF Sweden har träffat Parul Sharma, rektor för The Acacemy of Human Rights in Businesses, för att få hennes syn på vilket ansvar företagen egentligen har i samhället.
Vilken roll och ansvar anser du att företag har i sam-hällsutvecklingen?
-Deras främsta ansvar är att inte kränka utveckling eller att vara ett stopp för utveckling. Vi brukar prata om det ur ett skyldighetsperspektiv där företa-gen inte får kränka eller bryta lagstiftning. Om man som företag betalar myndigheter då besudlar man ett redan smutsigt system och utnyttjar redan svaga styrsystem.
Hur definierar ni begreppet CSR?
-Inom akademin brukar vi säga att ni får ge CSR vil-ket innehåll ni vill, men att fyra element måste till-godoses. Dessa är anti-korruption, mänskliga rättig-heter, arbetsrätt och miljö.
Hur kan vi veta om företagen menar allvar med sitt CSR-arbete?
-Det kan du aldrig veta om du inte är inne i ett bo-lag. Du kan inte läsa dig till en ärlighet. Vi pratar om granskande journalister och granskande report-rar, men det finns få granskande konsumenter, granskande investerare eller granskande ägare. Det är det vi behöver. Så länge vi inte har starka stake-holders som vågar granska och verifiera då blir det svårare att veta sanningshalten och ärlighetsgraden.
Hur anser du att svenska företag står sig internat-ionellt i dessa frågor?
-Sverige är en jättebra reklamnation. Vi är duktiga på att göra reklam, men jag upplever inte att vi är duktiga. Vi är säkert bättre än företag i Bangladesh, men jag tror inte att vi är så mycket duktigare. Jag tror att vi har missbrukat ord som demokrati och den svenska modellen väldigt länge. Om du skulle testa kunskaper inom mänskliga rättigheter i svenska företag så finner du väldigt låga kunskaper.Men jag beskyller inte företagen för att ha en låg sakkunskap. Det är ingen som har krävt den här sak-kunskapen inom området.
Hur kan ideella organisationer samarbeta med fö-retag i hållbarhetsfrågor?
-Den ideella sektorn genomgår ett paradigmskifte. Det är många NGO’s (non-governmental organisat-ions dvs. icke statliga organisationer) och stora or-ganisationer som samarbetar med varandra. Det är jättebra med samarbeten och man ska samarbeta med den ideella sektorn. Den ideella sektorn har så mycket kunskap som företag kan gynnas av. Men det är jätteviktigt att den ideella sektorn inte ger fö-retagen en fribiljett. Det vill säga företagen ska inte kunna köpa sig fria från ansvar. Det är inget CSR- arbete att ingå samarbeten om man inte efterlever lagar. Det är som att vi planterar träd men samtidigt mutar miljömyndigheter.
Frida Karlsson
