Det har snart gått ett år sedan Kalla Fakta sände det avslöjande reportaget om hur det delvis svenskägda förpackningsföretaget Stora Enso, använde sig av barnarbete i Pakistan. I reportaget ställdes en av Stora Ensos chefer, Mats Nordlander, mot väggen när reportern Camilla Ziedorn visade honom den hållbarhetsrapport som bevisade att ledningen i Stora Enso sedan länge vetat om att det förekom barnarbete i verksamheten men att företaget ignorerat och undanhållit denna information. Frågan är vad denna mediala uppmärksamhet fått för konsekvenser.

En kontakt till oss i Pakistan deltog i Kalla Faktas förundersökning och har träffat flera av de barn som medverkade i programmet. Han förklarar att pappersinsamling är en växande marknad för exploatering av barn i Pakistan och att majoriteten av de barn som utnyttjas i förpackningindustrin, tillhör romska grupper som strukturellt diskrimineras såväl i Pakistan som i många andra länder i världen.

Vår kontakt, som bett om att få vara anonym menar att Kalla Faktas reportage öppnade dörrarna för en diskussion kring barnarbete och satte press på företagen i Pakistan. Stora Enso talade om omorganisering och förbättrade arbetsvillkor för de anställda och lovade till och med skolgång åt barnen som tidigare arbetat för dem. Men enligt vår vän bestod löftena bara av tomma ord. Ett fåtal av de intervjuade barnen har fått tillgång till skolgång och många arbetar kvar på soptipparna, 

Vår kontakt är dock inte ensam i sin besvikelse över företagets agerande. Sedan i våras har flera investerare lämnat Stora Enso och i januari hade samtliga AP-fonder sålt majoriteten av sina aktier i företaget. 7:e AP-fondens VD, Richard Gröttheim, bekräftar i en intervju i TV4 nyheter, att det var Stora Ensos svårigheter att visa att de vidtagit de förbättringar som utlovats, som lett till att 7:e AP-fonden sålt samtliga aktier i företaget. Stora Ensos nya VD, Karl-Henrik Sundström, medger även han att Kalla Faktas reportage satt ordentlig press på företaget. Han pekar på vikten av hållbara leverantörskedjor men verkar i första han hänvisa till konkurrenskraft snarare än till etiska aspekter.   ”Dessvärre har vi låg trovärdighet i de här frågorna. Trovärdigheten måste vi bygga upp igen för hållbarhet är en konkurrensfördel. För att göra en bra affär måste du kunna klara dina etik- och hållbarhetsmål”, säger han in en intervju i DN.

Kanske har Stora Ensos VD rätt, kanske sprider sig nu tankarna om vikten av etiskt och miljömässigt hållbarhetstänk bland storföretagen. Vissa forskare menar faktiskt att vi som konsumenter och än mer som moraliska individer, sätter press på företag och maktpersoner på ett helt nytt sätt idag. Fler och fler vill veta vad som händer ”bakom kulisserna” samtidigt som det genom informationssamhället blir allt lättare att få tag på den informationen. Det är trendigt att bry sig och det är svårt att fly informationen. 

Trots detta finns dock barnen kvar på soptippen. Inget företag i världen kommer kunna lösa den problematik som diskrimineringen av romer för med sig. Det kräver attitydförändring på flera plan. Resultatet av Kalla Faktas reportage visar på vikten av grävande journalistik och att höjda röster kan påverka. Det ger hopp om en växande medvetenhet om etiska frågor och en allmän vilja att förbättra och förändra. Samtidigt riktar resultatet kritik mot idén om att marknaden ensamt skulle ha kraft att lösa komplexa globala problem såsom utanförskap och fattigdom. Det är inte storföretagen som förändrar världen till det bättre, utan människors engagemang, tankar och visioner.

Text: Axelina Larsson