Skuldslaveri drabbar fattiga familjer som på grund av sina mycket låga inkomster tvingas att ta ett
lån vid till exempel sjukdom. Då de varken kan läsa, skriva eller räkna luras de att godkänna ett
låneavtal som de inte kan kontrollera.
Skuldslaveri drabbar fattiga familjer som på grund av sina mycket låga inkomster tvingas att ta ett lån vid
till exempel sjukdom. Då de varken kan läsa, skriva eller räkna luras de att godkänna ett låneavtal som de
inte kan kontrollera.
För att betala av lånet arbetar familjerna åt långivaren. Orättfärdiga lånevillkor gör att skulden växer.
Ofta har familjerna genom sitt arbete efter en tid betalat av skulden flera gånger om utan att bli fria.
I det pakistanska jordbruket är skuldslaveri vanligt. Här anställs familjer och får ett lån när de börjar arbeta.
Även på stora jordbruk sker arbetet för hand, eftersom människor är billigare än maskiner. De som arbetar får
inte möjlighet till utbildning. Skulderna stiger trots hårt arbete och familjer köps och säljs mellan jordägarna
utan att de kan bestämma själva över sina liv.
I öknen i sydöstra Pakistan har tillverkning av handknutna mattor blivit en viktig inkomstkälla. När regnen inte
kommer och familjerna saknar alternativ inkomst tvingas de låta sina barn knyta mattor. Ägarna och exportörerna
föredrar ofta att anställa barn som är billiga och lydiga. De vuxna förblir arbetslösa.
1992 kom en lag i Pakistan som förbjöd skuldslaveri, men ännu har ingen dömts för att ha utnyttjat slavar.
Trots detta sker en positiv utveckling genom att fattiga människor organiserar sig till kamp mot skuldslaveriet.
Genom utbildning och kamp för fackliga rättigheter får människor kunskap och styrka att skapa förändring.
