Det är en solig, lite kall, och mycket tidig lördagsmor-gon i april. På en bakgård vid torget i Lidköping står en massa människor och blåser upp ballonger. Inne i en trappuppgång förses ballongerna med snören. Det knyts, skrattas, pratas, och arbetas.
Det ordnas med kaffe och saft, bullar och kaka med kräm och strössel på.
Under tiden ställs ett tält, som ser ut som en pakistansk buss, upp på torget. ”Oj, oj oj, det håller ett år till men nu börjar det allt bli skrangligt”, säger en av de som varit med och rest tältet många gånger förr. Alla som är i närheten får plötsligt hjälpas åt för att få tältet att stå hyfsat rakt. Inne i tältet ordnas det med bössor, det fo-tograferas och allting kollas av. Tältet fylls av ballong-erna som snart ska säljas på torget. Precis som andra år tycker alla som är där att det blir så fint, och precis som alla andra år undras det om alla verkligen kommer att bli sålda.
Unga aktivister som ska sälja ballonger ansluter. Tor-get fylls med folk och det står ballongförsäljare lite varstans. En och annan torgbesökare har förstås inte alls lust att köpa någon ballong, men många köper eller ger bara bort en slant. Och visst kan det vara kul att köpa en lott. För ändamålet är ju gott, det vet nästan varenda kotte på torget. Den här dagen, för det är ju inte vilken lördag som helst, det är ju Iqbaldagen, och i år, 2015, är det 20:e året i rad som den här dagen firas! Några vuxna berättar om hur de minns den här dagen från sin bandom och alla verkar veta att pengarna från ballongerna ska gå till att bekämpa kampen mot barnslaveri genom utbildning.
Framför tältet är det kö för där kan den som vill få hän-der och fötter målade med henna. På ett stort lastbils-flak, och under parollen ”Kamp mot slaveri”, spelar och sjunger ett gäng musiker. Folk samlas framför fla-ket och lyssnar. Sen är det barnkören; de sjunger och deras ledare spelar och dirigerar. Och på andra sidan tältet vill några skjuta en bandyboll i ett mål. Det är så många som är engagerade, som vill vara med och göra skillnad. Det är en hoppfull fest.
Så är det dags, klockan 12 hålls tal och det är dags att hedra Iqbal och alla andra barnrättskämpar. Kampen mot orättvisor ska fortsätta. Efter en fanfar släpps tu-sentals ballonger iväg över den blå himlen. Det är vackert, det är så kul och det är hoppfullt.
Lena Martinsson
